Vanliga missförstånd om openEHR

På openEHR-förvaltningsmötet 2021-10-29 diskuterades det att vi nog bör göra en lista på svenska med "Vanliga missförstånd om openEHR” och bemöta dem ett och ett.

Det är särskilt motiverat av att det aktivt sprids en del felaktigheter och att en del kritik som kanske var befogad för 10-15 år sedan fortsätter repeteras trots att brister åtgärdats och gjort kritiken irrelevant.

Exempel på missförstånd, redigera gärna.

1. “openEHR är oprövat och ingen kan veta om det kommer funka.”

   • …https://openehr.org/openehr_in_use/deployed_solutions/ listar mängder av openEHR-systeminstallationer och inkluderar t.ex. DIPS från vårt närområde men listan är inte heltäckande (bl.a. syns inte Kinesiska openEHR-installationer).

2. “Arketyperna i norska implementationen hos DIPS är inte kompatibel med den Norska och internationella arketypförvaltningen, samma sak kommer hända i Sverige”

   • …Fråga @Silje Ljosland Bakke, @Vebjørn Arntzen, @Bjørn Næss m.fl. om detta och vad detta rykte kan komma ifrån (Kan vara en övertolkning av en gammal forskningsartikel?)

3. “HL7 FHIR är mer accepterat än openEHR, vi borde välja det istället när vi standardiserar”

   • De har olika syften, se https://openehr.atlassian.net/browse/SWE-47 Eftersom openEHR handlar främst om överenskommelser för primär datafångst i kliniska vardagen samt lagring av denna, så står inte det valet mellan openEHR och FHIR, utan det står snarare mellan att välja mellan att basera journalsystemsinnehåll främst på proprietära leverantörsspecifika (eller lokalt egenkonstruerade) lagringsmodeller å ena sidan samt att å andra sidan basera journalsystemsinnehåll främst på delade leverantörsneutrala öppna openEHR-modeller.

4. NI (och NIMar) eller ContSys, kompletterade med FHIR, täcker redan det som behövs för nationella överenskommelser, openEHR tillför inget extra värde.

   • …

5. “openEHR är bara högt på hype-kurvan just nu, förut pratade t.ex. alla om FHIR i Sverige, nu är det plötsligt en massa prat om openEHR. Vi behöver för långsiktighet/stabilitet komma överens på en stabil logisk nivå ovanför mode-nycker och ständigt växlande standardpopularitet.”

   • openEHR har rötter från 1990-talet och en förvaltande stiftelse grundades 2003 sedan dess har approachen tillämpats i många system Idag är openEHR stabilt förvaltat och versionshanterat men ändå tillräckligt flexibelt för nya tillägg via t.ex. arketyper och templates utan stora förändringar i referensmodell (RM) Jämför stabilitet med t.ex. NIs genom åren ganska stora förändringar i referensmodell.

   • Både medlemskap i openEHRs organisation och community samt den kliniska kommersiella aktiviteten kring openEHR är större än någonsin. Många leverantörer och vårdgivare med många miljoner patienters journaler i openEHR-format - kommer ha långsiktigt openEHR-intresse och inte plötsligt slänga ut och göra om grunden i sina openEHR-baserade system (lika osannolikt som att t.ex. Epic eller Cerner plötsligt skulle skrota sina modeller för datafångst och lagring). Hade openEHR bara varit en kommunikationsstandard så hade kanske farhågor kring mode-nycker kunnat vara mer befogade - t.ex. har ju intresset för HL7 v3 och dess modelleringsteknik falnat med tiden.

   • Vetenskapligt har openEHR granskats och prövats i många fler vetenskapliga artiklar och doktorsavhandlingar än de unikt svenska modeller som ibland beskrivs som alternativ. Flera av de som forskat kring openEHR är idag med och underhåller standarden och modellerna eller arbetar på företag med openEHR-baserade produkter.

6. “Om vi väljer openEHR som bas för nationella överenskommelser så blir det svårare för de regioner som inte är på väg mot openEHR (VGR & Skåne)” än om vi väljer att basera överenskommelser på standard X, tjänstekontrakt Y eller egenkonstruerade modell Z

   • …